ツワナ語入門(Setswana)

ツワナ語(Setswana)関連サイト

ツワナ語(Setswana)のミュージック

Day 1

まだ勉強中なので、間違いがあれば適宜修正していきます。
最初に抑えておくべきフレーズはこちら。

  • Survival & Commonly used Phrases
フレーズ発音意味
Dumela raaドゥメラHello
Dumela raaドゥメラ ラHello sir.
Dumela mmaドゥメラ ンマHello madom.
Dumelang borraドゥメラン ボラHello(複数男性に対して)
Dumelang bommaドゥメラン ボンマHello(複数女性に対して)
Dumelang borra le bommaドゥメラン ボラ レ ボンナHello(複数の男女に対して)
O tsogile jang?オ ツヒレ ジャンHow are you?
Ke tsogile sentleケ ツヒレ センテI’m fine.
TankiタンキThank you. (casual)
Ke a lebogaケ ア レボハThank you. (formal)
Go Siameホ シアミOK
Bua gapeブア ハーペspeak again
Bua ka bonyaブア カ ボーニャspeak slowly
Buela ko godimoブエラ コ ホデーモspeak aloud
Ga ke boneハ ケ ボーネI can’t see.
Ga ke utlweハ ケ ウークリーI can’t hear.
Ga ke go utlweハ ケ ホ ウークリーI don’t hear you.
Ga ke tlhaloganyeハ ケ タロハーニャI don’t understand.
Ga ke itseハケーツェI don’t know.
Tlhola sentleクォラ センテhave a good day
Sala sentleサラ センテgood bye(行ってきます)
Tsamaya sentleツァマヤ センテgood bye(行ってらっしゃい)
Robala sentleロバラ センテsleep well
Ke a tsamayaケ ア ツァマーヤI’m going.
A re tsamayaア レ ツァマーヤLet’s go.
A re jaア レ ジェLet’s eat.
Ke kgotsheケ コーヅェI’m full.
Ke tshwerwe ke tlalaケ ツェーリ ケ ターラI’m hungry.
Ke tshwerwe ke lenyoraケ ツェーリ ケ レニョーラI’m thirsty.
Ke nwa metsiケ ナ ミーツィI’m drinking water.
Ke kopa dijoケ コパ デージョI ask for food
Ke kopa metsiケ コパ ミーツィI ask for water
Ke kopa madiケ コパ マーデI ask for money
Ke kopa thweileteケ コパ トイレーテI ask for toilet (casual)
Ke kopa ntlwanaケ コパ ンクァーナI ask for toilet (formal)
Ke kopa thusoケ コパ ツゥーソI ask for assistance
Ke batla dijoケ バタ デージョI want food.
Ke batla go rekaケ バタ ホ レーカI want to buy.
Ke batla go ya thweiletengケ バタ ホ ヤ トイレーテングI want to go to toilet.
Tweilete e kae?トイレーテ エ カーイWhere is toilet?
Mpha madiンパー マディgive me money.
Ga ke na madiハ ケ ナ マディI have no money.
Ga ke batleハ ケ バーティI don’t want.
Ke moithaopiケ ムイタオピI’m volunteer.
IntshwareleインツァレーレExcuse me.
Thusa!!ツゥーサHelp! (singular)
Thusang!!ツゥーサングHelp! (plural)
Nthusa!!ンツゥーサHelp me! (singular)
Nthusang!!ンツゥーサングHelp me! (plural)
Ema peleエマ ペーレwait a minute
Nkemela mo stopongンケメラ モ ストポンwait for me by the bus stop
Ema mo stoponエマ モ ストポンstop by the bus stop
Legodu!!!レホーデュtheif (泥棒)
Ke timetseケ ティーメーツェI’m lost.
Khombi ya Riverwalk e fa kae?コンビ ヤ リバーウォーク エファカーエ?Where is small bus going to Riverwalk?
Police e kae?ポリス エ カーエ?Where is police?
IthlaganeleイタハネーレHurry up!
  • Pronunciation

Gaboroneの発音がガボローネでなくハボローネだったり、h は強く発音するところなどが特徴。

Vowels(母音)
フレーズ発音意味
Balaバーラread
Be^re^ka (Bereka)バレーカwork
Gaboro^ne (Gaborone)ハボローネGaborone
BidiwaビディーワBeing called
Gaboro^ne (Gaborone)ハボローネGaborone
Gaboro^ne (Gaborone)ハボローネGaborone
DumelaドゥメーラHello

e^:表記できないのでこのように記載

Consonants(子音)
フレーズ発音意味備考
buaspeak唇噛む
duelaドゥエラpay
faファhere | give唇噛む
gaboroneボローネgaborone喉を狭める
holaーラbecome better腹式
jaジャeat
kwalaワーラwriteソフト
leracry
menoteeth
nonaーナbe fat
Palamaラーマrideベリーソフト
rutaータteach
sesuwaaスワmeetソフト
tabogaボハrunソフト
wafall down
yago
khutshwaneッツオーネshort
kgoshiーシleader喉を狭める
lwalaルワーラsick
ngakaンガーカdoctor喉を狭める
nyaaャーno
nkemelaケメラwait for me
phalets^he (phaletshe)レーチporridge (オートミールのおかゆ)
sh | s^a (sa)phane (mophane worm)
swadie
thabamountain or hill
tsamayaツァマヤgo
tshamekaツァメカplay
Nts^a (Ntsa)チャdog
Nts^ha (Ntsha)チャnew
tlaツァcome
tlhaloganyoロハーニョmind
kgotlaツァcourt (裁判所)喉を狭める
ngwanaンガーナchild喉を狭める
sefofaneセフォファーネair plane
tsogaォーwake up喉を狭める
sejanagaセジャナーcar喉を狭める
pampiriンピリpaper
segogwaneフォーネflog喉を狭める
tlhophaオーchoose / select
moithaopiモイウーピvolunteer
motshegareェハーレafternoon
tlnogoーホhead
bojalwaボジャーalcohol
utlwaウーツァhear
letseレーspent the night
matlhoマーeyes
nkukuンクークgrand mother
kokoコーコchicken
phologoloロホーロanimal
tlhabologoボローゴdevelopment
maitseboaマイェボーアevening
Legetlaレヘータshoulder
Menwanaメヌァーナfinger
Bosigoボシーホnight
Kganteleカンテーレlater or earlier
Ngongoregoゴレーホcomplaint苦情
Lethekaーカhip / waist
Phakelaケーラmorning time

h は強く発音

Day 2

最初はこのあたりの挨拶ができればOK!

  • Greeting(挨拶) 1
PhrasePronunciationMeaningRemarks
ADumela rraドゥメラ ラHello sir.rra: titles(sir)
BDumela rraドゥメラ ラHello sir.
AO tsogile jang?オツヒレジャンHow are you?O: You、Ke: I
BKe tsogile sentle, wena o tsogile jang?ケツヒレセンテ。ウェナ オツヒレジャン?I‘m fine. And you?wena: personal pronoun (yourself)
ALe nna, ke tsogile sentle rra. Ke a leboga.レナ ケツヒレセンテラ。ケアレボハ。I’m fine too. Thank you.nna: personal pronoun (myself)
BGo siame rra, le nna ke a leboga. tlhla sentleホシアミラ、レナ ケアレボハ。クォラセンテ。OK. Thank you. Have a good day.le: connection word (and)
AEe rra, le wena tlhola sentle.エラ、レウェナ クォラセンテYou also have a good day.

Ga ke a tsoga sente ・・・ I’m not fine.
※ 否定の場合は動詞をpresent tenceに変える

  • Greeting(挨拶) 2
PhrasePronunciationMeaning
MDumela mma.ドゥメラ ンマHello madom.
FDumela rra, Le kae?ドゥメラ ラ。レカーイ?Hello sir. How are you?
MKe teng mma, wena o kae?ケ テンマ。ウェナ オ カーイ?I’m fine. How are you?
FLe nna ke teng rra. Ke a leboga.レンナ ケテンラ。ケアレボハ。I’m fine too. Thank you.
MGo siame mma tsamaya sentle.ホシアミンマ ツァマヤセンテ。OK. Good bye.(行ってらっしゃい)
FEe rra, le wena sala sentle. Ke tla go bona kamoso.エラ、レウェナ サラセンテ。ケタホボナ カモーソ。Good bye.(行ってきます) See you tommorrow.
MEe mma tanki.エーンマ タンキ。Yes, madom. Thanks.

※ 午後は”Le kae?”を使う

Day 3

  • Useful Vocabulary
PhrasePronunciationMeaningRemarks
Ke kopa maitshwareloケコパI ask for forgiveness.forgiveness: 許し
Intshwareleng tswee-tsweeインチャレーレexcuse me
A re mmogo?アレモーホWe are togther?(Are you OK?)
Ee re mmogo.エーレモーホYes.
Nnyaa, go re mmgo.No.
Mathata ke eng?What is problem.
Ga go na mathata.No problem
Go na le mathata.problem
O tsogile jang?オツヒレジャンHow are you?tsoga(presentence)
O tlhotse jang?オトォツェジャンHow did you spend a day?tlhola(presentence)
O letse jang?オレツェジャンHow did you sleep?lala(presentence)
O robetse jang?オロベチャジャンHow did you sleep?robala(presentence)
maphakelaマパケーラmorning
mothegareモツェハーレafternoon
maitseboaマイツェボーアevening
Bosigoボシーホnight
Gompienoホンピエーノtoday
kamosoカモーソtomorrow
maabaneマバーネyesterday
malobaマロバbefore yesterday
kganteleカンテーレlater or early
letsatsiレツァーツィday or sunmalatsi(plural)
bekeベーケweek or bagDibeke(plural)
kgwediクェーディmonth or moonDikgwedi(plural)
ngwagaンガーハyearDingwaha(plural)
ouraオゥーラhourDioura(plural)
motsotsoマツォーツォminuteMetsotso(plural)
  • 単数と複数
SingularPluralMeaning
tsaladutsalafriend(s)
mosadibasadiwoman(women)
monnabannaman(men)
ngwanabanachild(children)
mothobathoperson(people)
mosimanebasimaneboy(s)
mosetsanabasetsanagirl(s)
morutabanabarutabanateacher
ticharamaticharateacher
  • 現在形と過去形
Pesent tencePast tenceMeaning
NyalaNytsemarriage(man)
NyalwaNyetswemarriage(woman)
5W1H
SetswanaEnglish
mang?who
Eng?what
Kae?where
Leng?when
Ka goreng?why
jang?how
Kae?How much?
-Fe?motho(person)
Personal Possessives
SetswanaEnglishsingular/plural
memysingular
gagoyoursingular
gagwehissingular
ronaourplural
lonayourplural
bonetheirplural

質問ができるようになると、会話が可能になる。

EnglishQuestionAnswer
What is your first name?Leina la gago ke mang?Leina la me ke Taro.
What is your sir name?Sefone sa gago ke mang?Sefone sa me ke Yamada.
Where are you come from?O tswa kae?Ke tswa ko Japane.
When did you live in Bots.O gorogile mo Bots leng?Ke gorogile mo Bots ka March 2016.
What do you do?O dira eng mo Bots?Ke moithaopi wa JICA.
Where do you live?O nna kae?Ke nna ko JICA domitory.
Who do you live with?O nna le mang?Ke nna le Jiro Saburo le shiro.
SetswanaEnglish
Ke bereka mo JICA.I work in JICA.
Ke ithuta setswana.I am learning setswana.
Ke bidiwa Taro.My name is Taro.
Ke nna Taro.Call me Taro.
Mpolelelatell me.
Mpolelela ka wena.tell me about yourself.
Ga ke bereke, ke moithaopi wa JICA.I’m not working, I’m JICA volunteer.
wareng?What are you saying?
Ga ke re sepe.I’m not saying anything. (I’m fine.)
Shapo.It’s OK.

Day 4

Sentence
1st person singularKe moithaopi wa JICA.
2nd person singularO moithaopi wa JICA.
3rd person singularTaro ke moithaopi wa JICA.
1st person singularKe nna ko JICA domitory.
2nd person singularO nna ko JICA domitory.
3rd person singularTaro O nna ko JICA domitory.

名詞の前はkeを付けて、動詞の前はOを付ける。

myself introducehimself introduceRemarks
Ke tswa ko Japan.Jiro O tswa ko Japan.
Ke gorogile mo Bots ka March 2016.Jiro O gorogile mo Bots ka March 2016.
Ke moithaopi wa JICA.Jiro Ke moithaopi wa JICA.
Ke nna ko JICA domitory.Jiro O nna ko JICA domitory.
Ke eta oddi.Jiro O eta kue.eta: visit
Ke ruta Khomputara technology.Jiro O ruta go dira madi.ruta: teach

verb

基本的な動詞を一通り覚えれば、名詞との組み合わせで自由に文が作れるようになる。

Setswana verb conjugation(活用)
Meaningpresent tensepast tense
cookapaya(アパーヤ)apeile
undressapola(アポーラ)apotse
buildaga(アーハ)agile
thinkakanya(アカーニャ)akantse
make up bedala(アーラ)agile(アシーリ)
tell lieaka(アーカ)akile
seebona(ボーナ)Bone
readbala(バーラ)badile
dancebina(ビーナ)ninne
askbotsa(ボーツァ)boditse(ボディーゼ)
wantbatla(バタ)batlile
tellbolela(ボレーラ)boletse
be quietdidimaladidimetse
belive or agreedumeladumetse
knead(こねる)duba(デューバ)dubile
ululate(ホーホー鳴く)duduetsa(デュデュエイーツェ)dudueditse
run arounddikologadikologile
stop or wait or standema(エーンマ)eme(エーメ)
visiteta(エータ)etile
make a holeepa(エーパ)epile
mimic or copyetsa(エーツァ)eitse
sneezeethimola(エティモーラ)ethimotso
givefafile(フィーレ)
finishfetsa(フェーツァ)fiditse
recoverfola(フォーラ)fodile
reducefokotsa(フォコーツェ)fokoditse
killfola(フォーラ)fodile
willfenya(フェーニャ)fentse
alivegoroga(ホローハ)gorofile
pullgoga(ホーハ)gogile
milkgama(ハーマ)gamile
refusegana(ハーナ)ganne(ハンネ)
repossessgapa(ハーパ)gapile
hateila(イーラ)idile
knowitse(イーツェ)itsile
bend(body only)inama(イナーマ)iname
eatja(ジャ)jele(ジェーレ)
writekwalakwadile
drivekgweetsa(クェーツァ)kgweeditse
knockkokota(ココータ)kokotile
comb(櫛ですく)kama(カーマ)kamile
chase(追跡)koba(コーバ)kobile(コビーレ)
creditkolota(コロータ)kokotile
bite(噛む)loma(ローマ)lomile
be sicklwala(ルワラ)lwetse(レーツェ)
fightlwa(ルワ)lole
spend the nightlala(ラーラ)letse
look (see)leba(レーバ)lebile
play radio, make a phone callletsa(レツァ)beditse
lickmona(モーナ)monne(モンネ)
swallow(飲み込む)metsameditse
drinknwanole
staynnantse
be fatnonanonne(ノンネ)
singopela(オペーラ)opetse
be sleepotsela(オツェーラ)otsetse
take care of sick personoka(オーカ)okile
crapopa(オパ)opile
climb or ridepalama(パラーマ)palame
be crazypeka(ペーカ)pekile
erasephimola(ピモーラ)phimotse
snatch(ひったくる)phamola(パモーラ)phamose
likerata(ラータ)ratile
buyreka(レーカ)rekile
sellrekisarekisitse
sleeprobala(ロバーラ)robetse
urinate(排尿)rota(ロータ)rotile
teachruta(ルータ)rutile
OKsiama(シアーマ)siame
whisper or gossipsebasebile
startsimololasimolotse
pick upsela(セーラ)setse
cometlatlile
laghttshega(ツェーハ)tshegile
pourtshela(ツェーラ)thsetse
dishtshola(ツォーラ)tshotse
be afraidtshaba(ツァーバ)tshabile(ツァビーレ)
spreadtshasa(ツァーサ)tshasitse
be alivetshelatshegile
still rob(奪う)utswa(ウーツァ)utswile
hearutlwa(ウークァ)utlwile
fallwa(ワ)ole
worrywara(ワラ)warile

The noun class (Ditilhopha tra maina)

Noun
class
Noun
prefix
Noun categoryNoun examplesSubject marker
(are)(is)
Possessive
marker
Adjective
markers
(weak am)
Adjective
markers
(strong am)
1mo-Nouns relating to people
eg; Nationality, Gender, Profession, Tribes(部族)
motho(person), motswana(person from botswana), mojapane(person from japan), mosotho
monna(man), mosadi(woman), mosimane(boy), mosetsana(girl), ngwana(child)
moruti(church minister), morutabana(teacher). mokgweetsi(driver), mothusi(helper|assistant)
mosarwa, mokalaka, mongwato
o
(High tone)
wayo moyo o
1aN|AProper Nouns(固有名詞)Kinship nouns(親族の名詞)Taro, Jiro, Bots, Japane
malome(maternal uncle:母方の叔父), rakgadi(aunt:父方の叔母), ntate(father), mme(mother)
o(High tone)wayo moyo o
2ba-Plural of Class 1batho(person), batswana(person from botswana), bajapane(person from japan), basotho
banna(men), basimane(boys), Basetsana(girls), bana(children)
baruti(church minister), barutabana(teachers). Bakgweetsi(drivers), bathusi(helpers|assistants)
basarwa, bakalaka, bangwato
bababa baba ba
2abo-Plural of Class 1aBoTaro, BoJiro, BoBots, BoJapane
bomalome(uncle), borakagadi(aunt), bontate(father), bomme(mother)
bababa baba ba
3mo-Natural things
Body parts
Plants
Objects
Animals
molapo(river), motse(village)
mokwatla(back:背中), morriri(hair), monwana(finger), molomo(mouth)
morogo(vegetable), moretlwa(glape), mophane(worm), morula(marula:果物の一種)
mosu(umbrella thorn:傘のとげ), motsoko(tabacco), motshe(杵)
morubisi(owl:フクロウ), mmutla(rabbit)
owao moo o
4me-Plural of Class 3melapo(rivers), metse(villages)
mekwatla(backs:背中), merriri(hairs), menwana(fingers), melomo(mouths)
merogo(vegetables), meretlwa(glapes), mephane(worms), merula(marulas:果物の一種)
mesu(umbrella thorns:傘のとげ), metsoko(tabaccos), metshe(杵)
merubisi(owls:ふくろう), mebutla(rabbits)
eyae mee e
5le-Natural Things
Body parts
Plants
Objects
Animals
Professions
Person’s Character
lewatle(sea), lekadiba(pond), leiso(fire place), legadima(lightning)
leoto(leg), letsogo(hand), letheka(weist), legetla(sholder), leitlho(eye)
legapu(water melon), lerotse(panpkin), letlhaka(reed:葦)
leso(food spon), leswana(eating spon), legong(fire wood:薪), lebota(wall), lebante(belt)
lengau(leopard:ヒョウ), lelobu(chameleon), letlametlo(big flog), legakabe(crow), letlhalerwa(wild dog)
lepodisi(police officer), lesole(soldier)
letagwa(drunker), legodu(thief), leferefere(cwok), lebelete(slut(never use):ふしだらな女)
lelale lele le
6ma-Plural of Class 5mawatle(sea), makadiba(pond), maiso(fire places)
mangau(leopards:ヒョウ), malobu(chameleons), matlametlo(big flogs), matlhalerwa(wild dogs)
mapodisi(police officers), masole(soldiers)
matagwa(drunkers), magodu(thiefs), maferefere(cwoks), mabelete(slut(never use):ふしだらな女)
*mashi(milk), metsi(water)
aaama-a a
7se-BodyParts
Objects
Food
Person’scharacter
Seledu(chin:顎), Sekgono(elbow), Serethe(heel)
Setilo(chair), Sekausu(sock or condom), sekere(scissor), Sekete(skirt)
Seswaa(pounded meet), Serobe(tripe:牛の胃), Setampa(samp:引き割りトウモロコシのかゆ)
Sefofu(blind person), Semumu(mute person), Setsenwa(mad person), Sematla(fool:バカ)
sesasese-sese
8di-Plural of Class 7Diledu(chin:顎), Dikgono(elbow), Direthe(heel)
Ditilo(chairs), Dikausu(socks or condoms), Dikere(scissors), Dikete(skirts)
Diswaa(pounded meets), Dirobe(tripes:牛の胃), Ditampa(samps:引き割りトウモロコシのかゆ)
Difofu(blind persons), Dimumu(mute person), Ditsenwa(mad person), Dimatla(fool:バカ)
ditsatse di-tse di
9n,k,t,pBorrowd Word
Every other Noun not found in the Noun Class Table or not having any particular Prefix.

NB. This class does not have any particular category, it can be anything ranging from objects, body parts to food.
Nko(nose), Nku(sheep), Nama(meet), Ntsa(dog), Ntlo(house)
Kopi(cup), Katse(cat), Koko(chicken), Keetane(chain), Kwena(crocodile), Kgang(issue), Khomputara(computer)
Podi(goat:ヤギ), Peba(rat), Poleiti(plate), Pene(pen), Polaseteke(plastic)
Tshwene(baboon:モンキー), Tau(lion), Tonki(ass:ロバ), Tafole(table), Terei(tray), Tlhaga(grass)
Galase(glass), Jakete(jacket), Founi(phone), Buka(book), Pampiri(paper)
eyaee e
10di-Plural of Class 9Dinko(noses), Dinku(sheeps), Dinama(meets), Dintsa(dogs), Dintlo(houses)
Dikopi(cups), Dikatse(cats), Dikoko(chickens), Dikeetane(chains), Dikwena(crocodiles), Dikgang(issues), Dikhomputara(computers)
Dipodi(goats:ヤギ), Dipeba(rats), Dipoleiti(plates), Dipene(pens), Dipolaseteke(plastics)
Ditshwene(baboons:モンキー), Ditau(lions), Ditonki(asses:ロバ), Ditafole(tables), Diterei(trays), Ditlhaga(grasses)
Digalase(glasses), Dijakete(jackets), Difouni(phones), Dibuka(books), Dipampiri(papers)
ditsatse di-tse di
11lo-Mostly Interchangeably with Noun Class 5.
Note how ever that this does not apply to all the nouns in Noun Class 5.
NB; The Plural soft his class are found in Noun Class 6 & 10 respectively
Loapi(sky), Logong(firewood:薪), Logadima(lightning:雷光),lobone(lamp), Loso(cook ingspon), Lobota(wall), lorato(love), lofeelo(broom:ほうき), lobadi(scar:傷跡), lobak(period), loeto(jarney), logare(laser blade), lonao(foot), logata(skull:頭蓋骨), lomepe(honeycomb:蜂の巣), lomao(needle or injection:針、注射)lola/lwalo lo-lo lo
14bo-Objects
Plants
NaturalThings
Food
NB; This Noun Class takes its plurals from Noun Class 6
Borogo(bridge), Bopaki(evidence), Bojalwa(alcohol), Bojang(grass), Borokgwe(ズボン:trouser)
Bolele(algae:藻類)
Bogobe(porridge:おかゆ), borotho(bread)
boboko(brain), bopi(powder), bodulo(resident:住人), boipuso(independence), boimana(pregnancoi), bojanala(tourizm), boitshwaro(behavior:振る舞い), boloi(witchcraft:魔術), bolwetse(illness or disease), bong(sex or gender), bontle(beauty), bosigo(night)
boba/jwabo bo-/jo bo-bo bo-/jo bo-
15go-Infintive “to” that goes with the verb.
Eg: to dance
Go bina(dance), Go apaya(cook), Go ja(eat), Go suna(kiss), Go opela(sing), Go rapela(pray), Go robala(sleep), Go bala(read)goga
16fa-Accompanies a prepositionFa thokoga, Fa tlasega, Fa godimogagoga
17go-Accompanies a prepositionGo lebaganale, Go bapalegole
18mo-Accompanies a prepositionMo teng ga(inside of)goga
  • Example Sentence
Noun
class
Noun
prefix
Example SentenceMeaning
1mo-Motho o botsa thweilete.
Mosadi o a ja.
Monna o bala buka.
Monna o batla madi.
Mosimane o gorogile.
Mosetsana o rata panana.
Mosetsana o nwa metsi.

Morutabana o ruta setswana.
Mokgweetsi o kgweetsa sejanaga.
Mothusi o a phepafatsa.
Person asks toilet.
woman eats.
Man reads book.
Man wants money.
Boy arrived.
Girl likes banana.
Girl drinks water.

Teacher teaches setswana.
Diver drives car.
Helper cleans.
1aN|AJapan o montle.
Taro o rata dijo.
Taro o a ithuta.
Taro o itshidira JUDO.
Jiro wa moithaopi wa JICA o ithuta Setswana ko JICA.

Malome o tsamaile.
Mme o apaya dijo.
Ntate o a bereka.
Japan is beauty
Taro likes food.
Taro learns.
Taro massages JUDO.
Jiro of volunteer of JICA study Setswana at JICA.

Maternal uncle went.
Mother cooks food.
Father work.
2ba-Batho ba botsa thweilete.
Banna ba batla madi.
Bana ba rata go palama.
Bana ba me ba a opela.

Baithaopi ba ithuta go bua setswana.
Baruti ba a rapela.
Barutabana ba ruta setuwana.
People ask toilet.
Men want money.
Children like climb.
My children sing.

Volunteers learn to speak setswana.
Church ministers pray.
Teachers teach setswana.
2abo-Bomalome ba rata nama.
Bomme ba ja dijo.
Bomme ba nna ko domitory.
Bomme ba a ossela.
BoBots ba tsamaya kereke.
BoJapane ba a reka.
Uncles like meet.
Mothers eat food.
Mothers stay domitory.
Mothers sleep.
Botswana people go church.
Japanese buy.
3mo-Mmutla o a nwa.
Mmutla o nwa metsi.
Mmutla o nole metsi.
Mmutla o tla nwa metsi.
Morubisi o a opela.
Morubisi o opela pina.
Morubisi o opetse pina.
Morubisi o tla opela pina.

Molapo o a tona.
Motse o kgakala le fa.
Motse wa me o na le molapo.

Mosamo wa me o ole.

Rabbit drinks.
Rabbit drinks water.
Rabbit drunk water.
Rabbit willl drink water.
Owl sings.
Owl sings song
Owl sang song.
Owl will sing song.

River is big.
Village is far from here.
Village of me have river.

Pillow of me fell.

4me-Mebutla e a nwa.
Mebutla e nwa metsi.
Mebutla e nole metsi.
Mebutla e tla nwa metsi.
Merubisi e a opela.
Merubisi e opela pina.
Merubisi e opetse pina.
Merubisi e tla opela pina.

Merriri ya me e a khutshwane.
Mephane e ja tlhaga.

Rabbits drink
Rabbits drink water.
Rabbits drunk water.
Rabbits will drink water.
Owls sing.
Owls sing song.
Owls sang song.
Owls will sing song.

My hairs are short.
Worms are eat grass.

5le-Lelobu le a nwa.
Lelobu le nwa metsi.
Lengau le rata go ja nama ya kgomo.
Chameleon drinks.
Chameleon drinks water.
Leopard like to eat beef.
6ma-Malobu a a nwa.
Malobu a nwa metsi.

Masole a a nna.
Mapodisi a bona legodu.

Magodu a phamola beke ya ga Hanako.
Matagwa a nwa bojalwa.

Mabota a sireletsa bana.
chameleons drink.
chameleons drink water.

Soldiers stay.
Polices see thief.

thiefs snatch bag of Hanako.
Drunkers drink alcohol.

Walls protect children.
7se-Seswaa se monate.
Seswaa se a hisa.

Sematla se rata go nwa bojalwa.
Sefofu se sela sekere.
Semumu se a otsela.
Setsenwa se opela pina.
Pound meet is delicious.
Pound meet is hot.

Fool likes to drink alcohol.
Blind person pick scissor.
Mute person is sleepy.
Mad person is sing song.
8di-Dikete di na le bohibidu.
Diswaa di siame.
Dimatla di epa teemane.
Dimatla di a lwa.
Skirts have red color.
Pound meet is good.
Fools make a hole of diamond.
Fools fight.
9n,k,t,pNtlo e na le mabota.
Kwena e a nona.
Podi e ja pampiri.
Peba e a dikologa.
Tau e ja nama ya pitse ya naga.
Founi e senyegile.
House is old.
Crocodile fat.
Goat eats paper.
Rat run around.

Lion eats meet of zebra.
Phone is damage.
10di-Dinko tsa gago di lwala.
Dingaka di bala buka.

Ditafole di na le maoto.
Ditshwene di opela pina.

Difouni di a senyega.
Your noses is sick.
Doctors read book.

Tables have feet.
Baboons sing a song.

Phones get damaged.
11lo-Lomao lo a tsena mo letlalo.Needle enter in skin. (needle: 針)
14bo-Boboko bo nna mo teng ga logata.
Bojanala bo naya maatla.
Bodulo bo sireletsa motho.
Brain is inside of skull.
Tourizm give energy.
Residence protec person.
15go-
16fa-
17go-
18mo-

Setswana Check Test

セツワナ確認テスト(2023/10/17に修復)

タイトルとURLをコピーしました